Jag förväntas här skriva något om ”min forskning”. Uppgiften
känns något svår eftersom jag under mitt yrkesverksamma liv egentligen aldrig
uppfattat mig som en forskare. Snarare har jag varit pedagogen, administratören
och den eviga studeranden med alltid något lite ogjort. Men något har kanske
ändå också blivit slutfört.
Jag är bl.a. pedagogie licentiat från Jyväskylän yliopisto,
politie magister från Åbo Akademi och min simkandidatexamen icke att förglömma.
Ett nära samarbete med HVD, ft, Pia Nyman väckte emellertid
intresset för forskning. Tillsammans har vi också publicerat en del
vetenskapliga artiklar som främst fokuserat på ett patientperspektiv. I övrigt
har jag så smått intresserat mig för pedagogisk historia, vilket kan också
utläsas ur nedanstående listning på artiklar o.a.
Helst håller jag fortsättningsvis en låg profil gällande min
s.k. forskning. Men om jag förväntas lyfta fram något som jag eventuellt kunde
vara lite stolt över, så är måhända topp-tre-listan följande:
1. Erhållen respons; på kongresser m.m. har våra
alster väckt positiv uppmärksamhet. En irrationell känsla av tillfredsställelse
infinner sig också efter att man refererat till vår forskning i allt från
Indien till USA, från Nya Zeeland till flera europeiska länder.
2. Ett inlägg i den forskningsmetodiska
diskussionen; man har publicerat vår åsikt om att det inte går att fastställa egentliga
regler för kvalitativ tolkning.
3. Den egna insatsen; det absolut mesta av alstren
har producerats utan utomstående handledning. Detta med handledning ger också
lite smolk i forskarbägaren. Listningen nedan omfattar ingen doktorsavhandling
trots att egentligen alla nödvändiga ingredienser finns där. ÅA lyckades inte
klura ut om mitt huvudämne är ”pedagogik med eller utan barn”. Följaktligen
kunde man tydligen inte anvisa någon handledare åt mig ... Efter över ett års
väntan gav jag upp och en 48-årig relation kom till sin ända.
Hur som helst gläder det mig att mitt initiativ till en forskarförening har utmynnat i Forskarnätverket i Jakobstad rf / Pietarsaaren tutkijaverkosto ry.
Publikationer och presentationer
Palenius, K. (1993). Inträdesprövningar och betyg. En analys av
kurserna 20–25 vid
Barnträdgårdslärarinstitutet i Jakobstad. Opublicerad avhandling för pedagogie
magisterexamen. Vasa: Pedagogiska institutionen, Åbo Akademi.
Palenius, K. (2000). Fröbel – och vad sedan? En studie av den
finlandssvenska barnträdgårdslärarutbildningen med fokusering på
undervisnings-programmet inklusive ett förslag till utveckling av detsamma.
Opublicerad avhandling för pedagogie licentiatexamen. Karleby:
Chydenius-Institutet, Jyväskylä universitet.
Palenius, K. (2002). Kampen för eller om barnet? En analys av
barnträdgårdarnas utveckling i Finland fram till 1980-talet. Opublicerad
avhandling för politices magisterexamen. Vasa: Samhällsvetenskapliga
institutionen, Åbo Akademi.
Palenius, K. (2005). Kampen för eller
om barnet? – Några reflektioner i tid varför barndagvården utvecklats. I verket A. Nikko & R. Korhonen
(Toim.), Lapsuuden puutarhassa.
Joensuu: Joensuun yliopisto, 233–258.
Palenius, K. (2017). Småbarnspedagogik i mer än 100 år. Årsbok,
SFV-kalendern 2017. Helsingfors: Svenska folkskolans vänner.
Palenius, K. & Nyman, P. (2014). En
fokusgruppundersökning inom Jakobstads- och Seinäjokiregionen om
fysioterapeuters bemötande av patienter med axelproblem. I
Hälsovetenskapsdagarna i Österbotten 18–19.9.2014. Abstraktbok S11, s. 27.
Palenius, K. & Nyman, P. (2015).
Physiotherapists’ perceptions of their work with shoulder patients: A focus
group study in Finland. European Journal of Physiotherapy, 17(3):132–137.
Palenius, K. & Nyman, P. (2016).
How do patients with shoulder problems experience physiotherapeutic practice? –
Reflections from focus group interviews in Finland. 2nd Ostrobothnia social-
and health science days. Poster abstracts
P05, p. 38.
Palenius, K. & Nyman, P. (2018).
Expectations and experiences of physiotherapeutic practice among patients with
shoulder problems. European Journal of
Physiotherapy, 20:58–64.
Lindqvist, A-M. & Ellfolk, J-G.
(Red. K. Palenius), (1995). Kråkbär. Från
skog till skafferi. Jakobstad: Lannäslunds skolor.
Backman, M., Nyman, P. & Palenius,
K. (2020). Propp-hjärtrehabilitering. Regional utbildningsdag gällande
kranskärlssjukdom. Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad. Muntlig
presentation.
Nyman, P., Henriksson, U., Eriksson, C.
& Palenius, K. (2018). Propp Light – en lyckad satsning. Sydän,
2/2018, 30–31.
Nyman, P. & Palenius, K. (2003).
Patienters uppfattning om sin välmåga inklusive funktionsförmåga efter
axeloperation och fysioterapi. Nordisk fysioterapi, vol 7 (4), 9–16.
Nyman, P. & Palenius, K. (2016).
Propp-rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar – uppföljning
och utvärdering av verksamheten i Jakobstad. II Hälsovetenskapsdagarna i
Österbotten. Abstraktbok S25, s. 32.
Nyman, P., Palenius, K., Panula, H.
& Mälkiä, E. (2007). Olkapään ongelmia selvittävällä kyselymittarilla
(SRQ-FI) tehtyjen mittausten toistettavuus leikkausta odottavilla henkilöillä. Kuntoutus, vol 3, 39–50.
Nyman, P., Palenius, K., Panula, H.
& Mälkiä, E. (2007). Olkapääpotilaiden elämänlaatu ja toimintakyky ennen
toimenpiteitä ja niiden jälkeen. Teoksessa K. Hinkka & A. Järvikoski
(Toim.), Kuntoutus ja elämänlaatu.
Kuntoutuksen tutkimusseminaari, 9.5.2007, Rovaniemi – Abstraktit. Helsinki:
Sosiaali- ja terveysturvan selosteita 58, 2007.
Nyman, P., Palenius, K., Panula, H
& Mälkiä, E. (2008). Kyselymittari itsearviointilomakkeessa selvittää
tarkasti olkapään ongelmia. Suomen
Lääkärilehti, 32, 2526–2527.
Nyman, P.,
Palenius, K., Panula, H. & Mälkiä, E. (2012): Patients' experiences of shoulder
problems prior to and following intervention. Physiotherapy Theory and
Practice, 28(3):221–231.
Nyman, P., Palenius, K., Panula, H., Mälkiä, E. &
Nygård, C-H. (2012): Improvement in Functional Ability
and Quality of Life Takes Place among Patients with Supraspinatus Tendinitis
Regardless of the Type of Intervention. ISRN
Rehabilitation doi:10.5402/2012/305938
Sandbacka, M., Sandbacka, K. & Palenius, K. (2007). Folkbarnträdgården i Gamla-karleby 1907–2007 Svenska Daghemmet. Karleby: Gamla Karleby Barnträdgårdsförening r.f.
Still, J. & Palenius, K. (1999). Den svenskspråkiga barndagvården i vårt land. Rapport från Institutionen för barnpedagogik, Åbo Akademi.